Loading...
Att arbeta vid en utlandsskola 2017-04-06T16:33:25+00:00

Att arbeta vid en utlandsskola

Att arbeta vid utlandsskola skiljer sig på många viktiga områden från att tjänstgöra vid en skola i Sverige. Innan man åker ut är det därför viktigt att man tänker igenom de problem och utmaningar som man kan komma att ställas inför. Med denna information vill SUF försöka hjälpa den sökande i anställningsprocess och peka på områden som man, enligt vår erfarenhet bör tänka igenom.

Det råder stora skillnader mellan olika utlandsskolor. De har var och en sin särart och sina förutsättningar. Man måste ha klart för sig att även med den mest grundliga förberedelse kommer den som tar tjänst vid en utlandsskola att möta helt oväntade situationer som man inte känner igen från Sverige. Läraren kommer att ställas inför stora krav på anpassning, initiativförmåga, förmåga till improvisation, samarbete med andra lärare, föräldrar och elever. För den som kan klara dessa utmaningar är tjänst vid utlandsskola stimulerande och utvecklande.

Vad är en utlandsskola?

De svenska utlandsskolorna är privata skolor. De drivs av en huvudman, som kan vara föräldrarna i form av en lokal skolförening, ett företag eller en missionsorganisation. Kännetecknande för många utlandsskolor är att de drivs i hård konkurrens med andra skolor på orten. Det kan gälla landets egna skolor eller andra internationella skolor av hög klass. De föräldrar som sätter sina barn i den svenska skolan har ofta valfrihet. De är medvetna och har höga krav. Det betyder att utlandsskolan hela tiden måste se till kvaliteten och resultaten. Lyckas man inte hålla kvaliteten uppe försvinner eleverna ganska snart till andra skolformer. Det har stor betydelse för lärarrollen vid utlandsskolorna.

Huvudmannen utser en styrelse som ansvarar för såväl undervisningen som ekonomin. Undervisningen bedrivs enligt den svenska läroplanen, men lokala förhållanden, elevantal, tillgång till materiel och lärare gör att bestämmelserna aldrig kan tillämpas strikt. Det finns en viss lokal handlingsfrihet och man kan inte utgå från att det som man inte känner igen från Sverige är fel.

Gränsen mellan styrelsen och den löpande verksamheten är inte en gång för alla given. I och med att de institutionella förutsättningarna är olika och man många gånger måste improvisera eller söka nya lösningar inom ekonomiska ramar som är snävare än i Sverige, kommer styrelsen att vara mer engagerad i verksamheten än en svensk skolstyrelse.

De administrativa resurserna vid en utlandsskola är som regel små och utlandsskolorna saknar hela den byråkratiska överbyggnad som en skola har i Sverige. Frivilliga insatser från föräldrarna spelar en viktig roll, exempelvis i styrelsearbetet.

Lärarrollen vid en utlandsskola

Kännetecknande för arbetet vid en utlandsskola är att man har andra människor nära inpå sig i sitt dagliga arbete. Exempelvis är kollegiet litet. Det kan leda till ett väl sammansvetsat arbetslag, men det kan också leda till ett ställe där personliga motsättningar inte kan döljas och slätas över utan blir inflammerade sår.

På en utlandsskola ställs därför stora krav på personlig mognad, att man kan ta och ge med generositet. Det ställer stora krav på samarbetsförmåga och att man kan bortse från petitesser och i stället koncentrera sig på de övergripande målen för skolans verksamhet. Man måste tillsammans ha förmåga och vilja att improvisera och komma med praktiska lösningar på problem. Utdelningen kan dock vara hög i form av utrymme för kreativa lösningar, möjligheter att påverka sin arbetssituation samt möjligheter att bredda sig och gå utanför den traditionella lärarrollen.

Undervisningen bedrivs oftast i B-form och i små klasser. Kontakten med varje elev blir mycket direkt och läraren har långt mer tid än i Sverige att ägna sig åt varje elev. Det leder oftast till mycket bra resultat men också till en undervisningssituation som skiljer sig väsentligt från den som de flesta är vana vid från Sverige.

Föräldrar och skolan samverkar i större utsträckning än i en skola i Sverige. Detta främjar på det hela taget trivseln och undervisningen men kan ibland upplevas som något ovant och påfrestande för lärarna.

Lokalerna är ofta trånga och även i andra avseenden kan miljön vara annorlunda än vad man är van vid från en skola i Sverige. Standarden i fråga om hjälpmedel kan vara lägre. I gengäld kan framför allt de stora städerna erbjuda ett rikt utbud av aktiviteter; museer, teatrar, konserter, etc. Det är inte alltid lätt att utnyttja dessa möjligheter, men för den som kan finns många tillfällen att berika undervisningen. Det är därför viktigt att lärarna är beredda att gå utanför klassrummet i sin undervisning.

Den sociala miljön kring en utlandsskola kan vara mycket annorlunda och gränsen mellan skolan och fritiden kan ibland vara mindre klar än i Sverige. Läraren blir på många platser en viktig person i svenskkolonin där han/hon umgås med föräldrar på fritiden. Risken kan finnas att det blir svårt att hålla isär lärarroll och privatroll.

Anställningsvillkor

All personal anställs av styrelsen. Genom att utlandsskolorna är privatskolor är lärarna privatanställda. Mellan skolan och läraren upprättas ett kontrakt, vars utformning skiljer sig från skola till skola beroende på lokala förutsättningar, lagstiftning i värdlandet, etc. Det är viktigt att man går igenom det noga innan man skriver under det. Har väl kontraktet skrivits under är det bindande för båda parter.

Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifterna motsvarar som regel i stort sett de som gäller vid en skola i Sverige. Lärare får dock vara beredda att det i tjänsten kan ingå uppgifter, som normalt inte ingår i en lärartjänst i Sverige. Det kan bli nödvändigt att undervisa i andra ämnen än de egna. Därför är det ofta en merit att ha undervisningserfarenhet i ett eller flera ämnen vid sidan av sina ”normala” ämnen. Lärare förväntas också delta i arbetet med att upprätthålla svenska traditioner och svensk kultur, då utlandsskolan i de flesta fall är centrum för de svenskkulturella aktiviteterna på orten.

Lön

Lönen varierar mellan olika skolor. Mellan olika länder kan det finnas betydande skillnader i levnadskostnader. Detta kan påverka löneläget, som emellertid främst styrs av respektive skolas ekonomiska förutsättningar. Som privata skolor, finansierade i första hand av svenska statsbidrag och elevavgifter, har de flesta utlandsskolor oftast mycket begränsat handlingsutrymme. Lönens storlek blir en kontraktsfråga mellan skolans styrelse och läraren.

Det är som regel svårt för en familj att klara sig på enbart en lärarlön. Utanför Europa är det svårt eller omöjligt för en medföljande att få arbete på den lokala arbetsmarknaden. Det händer därför att skolan försöker medverka till att medföljande får någon form av anställning vid skolan, vid förskola eller liknande. Inom EU utgör frågan om arbetstillstånd inte längre något hinder för medföljande som vill söka arbete.

Skatter

Normalt betalar läraren ingen skatt i Sverige utan följer bosättningslandets skatteregler. I Sverige är vi vana att arbetsgivaren drar av och betalar in skatt. Vid utlandsskolor kan det i stället vara så att den anställde själv har ansvar för att betala in skatten.

Försäkringar (sjukvård, olycksfall, etc.)

Pensionsfrågorna bör klaras ut. Lärare får inte automatiskt tillgodoräkna sig pensionspoäng i Sverige. Skolan och den anställde måste komma överens om hur pensionsfrågan skall lösas. Lokala regler för socialförsäkring bör studeras.

Rese- och flyttkostnader

Det händer att skolan lämnar bidrag till rese- och flyttkostnader. Bidraget är ofta knutet till antalet tjänsteår vid skolan. Det är dock ovanligt att skolan betalar hela flyttkostnaden.

Bostad

Läraren får vara beredd på att det kan vara svårt att hitta bostad, även om på en del orter skolan hjälper till. Boendekostnaderna är ofta höga och inte sällan måste läraren vara beredd att gå ned i standard. På en del skolor förekommer hyresbidrag.

Anställningstrygghet

Skolornas ekonomi kan många gånger vara ömtålig och starkt beroende av hur elevantalet utvecklas. Eftersom detta kan fluktuera mycket kan skolan också tvingas dra in lärartjänster. Anställningstryggheten kan därför vara lägre än man är van vid från svenska skolor. Det är klokt att försöka få tjänstledighet från en ordinarie tjänst i Sverige för att arbeta vid en utlandsskola något eller några år. SUF har kontakt med Kommunförbundet, Lärarförbundet och Skolverket för att försöka utarbeta en gemensam information till kommuner för att öka deras insikt om behovet av tjänstledighet för lärare som söker tjänst vid utlandsskola.

Denna text är hämtad ur SUFs HANDBOK för styrelsen i en svensk utlandsskola. Den ligger också som bilaga till blankett för ansökan om lärartjänst vid svensk utlandsskola.